Det finns redan färska inhemska jordgubbar i detta magnifika land. Och de heter maduixes på katalanska, märk hur nära det är mitt ryska alter egos namn! Maduixa, marusja, maduixa, marusja. Det är nästan ingen skillnad, i all synnerhet om man vet hur man uttalar katalanska. Jag kan informera er om att man uttalar det just så att maduixa och marusja låter nästan identiska.
Ovan ser ni resultatet efter min och Annikas fruktfrukost när hon hälsade på för ett tag sedan. Jag kunde skriva något djupsinnigt om hur frukternas skal när allt kommer omkring är fula och lite äckliga, som ni kan se på den estetiskt föga tilltalande bilden, och att det inre är vad som egentligen räknas, men jag kan lika väl låta bli att skriva det. Alla människor borde veta det ändå. Och att det inte gäller enbart frukter, utan också människor och böcker och båtar och hus och samhällen. Ken katsoo kauneuteen eikä hyvyyteen, häneltä monta ystävyyttä jääpi pois- så sjöng jag med mina vänner när vi var 16 år gamla och åt pistaschnötter och tänkte på kolibrin och andra fåglar. Och den där lilla sången innehåller sanning efter sanning efter sanning.
Frukterna hade en god insida. De var vackra och söta och friska och färgglada. Sådana är ni också. Typ viktiga, puss och kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar